Martin Nordman:
Öppnings- och hälsningstal
vid invigningsfesten på Arstu den 2 augusti 1981
Petalax Hembygdsförening hälsar er allihop så hjärtandes välkumme ti fest i dag. He ji ju ganska mytje folk och säkert grubijans bra folk som intresserar se fö hitje hiembygdsarbete.
Teije som ska delta i programme i dag och kommer utifrån så vill vi skillt nämn i välkomsthälsninjen, föredragarin Nils Erik Nykvist ju in skola kar, han känder tell mytje om tådje gamalt å ji me i arbete med Petalax historjon så vi känder han - han ji ju född å oppväxt i Malax Överbyin - å tå vi tala me an så lova han ti sköt om föredraje jer i dag. Å så har vi spelmännen från Vasa jer å som vi reij höl så va ä na roima gubbar till spel bå på fiulin å dragspele.....
Ni ska allihop känn er som hiem jenn nu, å la så ni val bikant me foltje jer. Om ä finns na emigranter som ju heim fron utlande å na utbyss så tycker vi ju no ä ji skillt rolit ti si er jen på feste, vi behöver ju träffas å tal me varar, ä gar ju bra jennar hä. Som sagt bonen å ungdomin, medelålders å pensionären, allihop känn er välkumi ti Aschtu eller heimbygdsgålin som vi ska buri kall häje ställe.
Hitje ställe nu tå, så ha ju allmänt i byin kallast fö Aschtu ellu Aschtuguolan, om vi tar me na lete stör områd jer, så kallar vi he för Finnbackan... och om vi gar tii än stör områd så vale Nyby byin å så heila Petalax gambäl kommunin ha vuri. Nuår Petalax riktit a fag teide första bebyggaren ha vi int klart om, man naon gang på 1300 tale ha fonsi foltje jer. Fö Nybyinas deilin så veit vi å ää he fanns in guål i Ribackan riktit i sekelskifte 16/1700 tale, så tan från kan vi räken he odlinjen ov Nybyin ha börja. Etsom ä ji mytji bäter å steinfrian mark ner i Ribackan så vae säkert sålis, så ä to nain tid ännan nain kom opp hit och börja bryt marken i Finnbackan, å ännu höger opp i Ågrenan.
Ä ji trolit ää ä börja komm na folk å naon bosättning i teije traktren kring Aschtu-goålan i mitten och undi sennan deilin ov 1700 tale. Ondi teide åren så pågeäg he in sorts folkvandring, elu flyttningsrörels, va vi nu vill kall'a. Myndiheitren uppmuntra nyodlingsverksamheten å staten deila messä ov Kronoskogan elu Häradsskogan som va na sorttes samfälld markområden. Ä kom ju foltje från olika håld, från Sverige och från olika väderstrek i Finland som slo se neär som "nybyggarer" och feäg sina lotter ov hondä statens elu kronans mark. Heila Nybyin va ju fri för teij som vela buri bryt mark å hedä vort ju kändt så ä kom mytji folk från mang olik ställ hit.
Stodeilin tala ju svensk fast di kom från ar orter i Finland å teij bosätt sä så när honde gambäl bosättninjen som möjlit, å kom ju på hä vise ti väx in me foltje som fanns jer förr ganska fort.
Teij som tala finsk så känd ju int samma dragning ti byin o ä jeig såliss så i Nybyin så växt ä opp två gåussgrupper som ondi in viss tid framåt ti stössta deilin tala finsk. Etto teide ställen va Kråkträstje tell di tala nästan bara finsk än i början på 1800 tale. Hande annin plassin va jänn tell vi ji idag i Finnbackan. Hit kom'ä flera familjor som flytta in, längst soret bosätt se en kar som hett Salomon å han backan som han bodd på börja kallas å kallas än idag för Salo-guålan, i norr endan bosätt se en som het Essaias å hans boplass heiter än idag Esabackan.
Hit ti hanje backan som ligger mitt millan teije som ja just ha tala om, kom en kar som va fron Peuraniemi by i Pukkila församling. Han va skriva ter i församlingen 1799, men he behöver ju int betyd ä han bodd der tå än, ä va ju inte så utveckla mä folkbokförinjen hande tidin så he kona no dra ut telome i tietals år inan ändringan vort infört i körkbökren. Jenn i körtjon vort an inskriva som Abraham Andersson, men om hä nu va riktit häsam som han hett i Pukkila veit vi int säkert - ä lär a vuri såliss så prästan som va mäktiga karar hande tidin så kona no fo skriv Andersson fast ä kanske ha vuri Antinpoika i pappren fron hede förr ställe.
Alltno Abraham kom hit han som första nybyggarin ett va vi veit, mä första käljen Gustava i juli månan 1809. I anna gifte med Beata Mattsdotter feig an sonin Matts som 1845 uvito heimane bakit föräldran, nain köpskilling veit vi int i pengar, men han sku ge sytning åt föräldran å åt in faster som hett Beate å var "bräklig" som di skriva. Ä va livskraftot karar som kom hit, fö liksom farin så hinda Matt å me två kälgar. Tå han köft heimane 1845 hett kälgen Maja Lisa Johansdotter, men tå han sluta som bond 1871 så va han gift med Maja Lisa Henriksdotter.
Tå Matt sluta bondlive 1871 så deila han heimane i två lik stor deilar, å hanje deilein som vi nu ji på, så såld han till gamlast sonin Johan Erik, kallast Jon-Erik, och hans kälg Maja Lisa Josefsdotter, å anin deilin tii anin sonin Karl å käljen Kajsa Stina Mattsdotter. Honje gangon veit vi ä poikan sku betal 1000 mk i pengar ti brorin Gabriel och 400 mk åt systron Anna-Lisa å hennasch kar "måg Matt" Salomonsson. Så vitt ja nu veit så ji heje enda gangon vi får na bevis på ää namne på orten som Abraham kom från, Pukki-la – Bock-as, följa me i familjen, för vi som lever nug veit ju ä Gabrel tå han flytta tii Lolax kallast Bockas-Gabrel å sonin hans för Bockas-Arvid elu Gabrelas-Arvid. Förutom teijde pengan så sku di je sytning åt föräldran å åt systron Maja Kajsa som var bräcklig å åt fastron Beate som ju fanns mä rei i häde förr sytningskontrakte.
Ondi Jon-Erikas husbondstidin vort hanje guålin byggd, årtale på brokvistin ji ju 1887 men troligtvis så to ä mang år ennan guålin va så färdi så fårstkvistin kunna målas å tå först je trolit ä årtale skars in. Jon-Erik måst a vuuri rama o slög träkar elu timberman, hä kan ni liksom si än tå ni gar in i stugon, å väl på utsidon mä. Fårstukviston ji ju än idag vacker ti skå på, me teije fönstren å målninjen såväl på utsidon som på insidon. Honde indranmålninjen ji nästan bortblekt men om vi får råd till lag a nu snart, så ska ä ful no ga tii få samma mönstre opparbeta på nytt. I fårston sir vi stadiga å makalöst bra laga tråssgolar å dönar, skå hur han a hängd opp dörrahakan så int han sku släng å nöit på dörrmålon, försjök skå på stegan som gar opp ti skollan, hela stegan ji grann ti si, men urskildt ji övarst trappon, skå på he poikar o flickor tå ni gar opp på skollan.
Jon-Erik kan ju int ha hinda mä allt sjölv, men tå han a skaffa na så je gjort mä samma måtte, ä ji ordentlit laga, lägg märtje tii klockskopin å käreldskopin, bole o seäte som alltihop star i stugon, ä ji alltihop laga ov en kar som a vuri me mästarin tärdt han va färdi mästar sjölv. Vi tror ää Pytjon som ju en lang tid bodd jer i Nybyin ha måla allt hede som ji därin, å kanske a han vuri mästar tå fårstukvistin a vali måla å.
I
nt ha du sitt, ja tänkt nästan glöm tii tal om teije ovanli knutan som ni säkert reij ha lagt märtje tii, ä a no inte vuri vanlit mä na tordde i vår byar så Jon-Erik ha no vuri utbyss å sitt häde, elu så ji di rent ut hans egen uppfinning elu konstruktion som di funu kallar a nu fö tidin.
På gammeldagan va Jon-Erik ofälot hä veit vi ov foltje jen i byin, om he a vali genom naon olyck, elu om ä va ov värk och vedermödor veit vi int, men som i synlit bevis på hede så finns krötjon hans oter jer i guålin, hon hänger på kläkrokan tenn i fårston. Tå vi gar ut från måtte på krötjon hans så mått an a vuri in ganska kortväxt kar Aschtu-JonErik.
Som all ar petalaxboar så vort di gambäl på Aschtu å, Jonerik å käljen som va barnlös börja tänk på tii fo tag i nain som sku ta hand om dom på ålderdomin och år 1916 sälja di i sin tur heimane me byggnader till Jon-Erikas brorsons-dotron Hilda å hennas kar Emil Vestberg, nu betala köparen 5,000 mk för heimane å guålin å för krätjen å all lösegendom som följa mä betala di tel 1,500 mk. Sytning sku di jäv åt Jon-Erik å käljen å åt Jon-Erikas systron Maja Kajsa.
I familjon Vestberg som växt opp jer i guålin fanns ä fyra boon, Valdemar som ji i Canada, Gurli och Herbert som ji i Sverge och Rut som bor på Smebackan jenn i Nybyin. Ondi teras tid i guålin så har allt häje gamart vali skonsamt behandla å vårda. Sedan föräldran kom bort och boonen flytta ut så sto ju guålin tom in lang tid å tå tatjen börja val ill mäfuri ov åldrin så ha ju in del skador oppstäiji. I fjol om somarin va syskonen överens om tii sälii guålin och Herbert som ägd tomten va nöjd tii sälii martjen. Hembygdsföreningen kom först i kontakt me Herbert å feeg in överenskommelse mä han ä han säljer martjen fö 15,000 mk till föreningen om föreningen på auktionin som sku val straxt bakit komm tii få högsta både på stugon. På auktionin va föreninjen välkast ti bjud på stugon å så jeg ä tel tå föreningen köft 4 tonnland joul ov Herbert å gårdsbyggnan ov all fyra syskonen Vestberg.
Häde sked ju tå 1980, å tå på höstin laga vi nytt pärtak på brokvistin, men hä åre vort hä int na anna gjort elu utfört jer. Men i juor ha föreninjen, å medlemman vuri i fartin, å ä buri syns på husen ä nain a vuri i gang jer. Tii först så skåta vi ov tatjen å så lagast ä plåtin på dom. Ä va ju no in lang diskusion, om hur passlit-opasslit hä va me plåtin men tit kom an, å nu ska vi tå ä ha ga nain tid få plåtin måla, me in färg som passar sä på todje gamälhus. Sedan måtta vi ta ihop me bräslåninjen på stugon, södran gavlin som va värst medfuri ha ju vali helt förnya å så ha vi måtta sätt ny mullbänksstockar på gårdssidon. Ä ji klart ä finns tåli som ji dålit i bräslåninjen än, men vi tror ä hä ska hald naintid än tärdt vi hinndar ta ihop mä a en ny gang.
Sedan ha vi ju röblekt allt jer, å måla knutan i flera färgor, si teije Jon-Erikas knutan jeg int tii la vit som vi brukar ha jer i byan, di sku va enligt Jon-Erikas modellin tei, saa in kvinn på länsmuseiverket elu va e nu heiter. Ä kan heänd ä va klokt häde, först tyckt no ja, o fleira ar, ä hä sku nu int val ti naonting med gult mitt i knutan, men si du på tan snöud, nu tycker vi ä hä vort bra. Å tå vi ji bekant me hondä kvinnon så kan ää händ ä vi får na bidrag elu reina pengan på he vise.
Ja val säija in gang teel fall nain sku a glömd bort a tå ja vort såjä lang i tale: Ni ji allihop hjärtandes välkumme tii Aschtu i dag.