PETALAX JULKORS
Beskrivning av Petalax Julkors
Petalax julkors består av följande delar (nedan anges även symoliken med delarna):
Julkorset består av två korslagda stänger med blå bottenfärg, färgen för vatten och luft.
I mitten av korset finns en snedställd kvadrat som är det gamla soltecknet. Kvadraten är tandad på insidan. Kvadraten är blå till färgen men tandningen är silverfärgad. Tandningen och färgsättningen härleder sig från sågskåran och bjälken och bottenfärgen i Petalax kommuns vapen.
I mitten av kvadraten finns en potatisblomma i guld. Potatisblomman syboliserar solen och är tagen från Petalax kommunvapen. Generellt kan sägas att vi i Petalax julkors har ersatt solen med potatoisblomman.
Alla av de fyra yttre sidorna av kvadraten är smyckad med tre hjärtan i rött och två stjärnor i guld. Dessa symboliserar solen men också kärleken och hoppet.
Ytter om kvadraten finns på vardera sidan två potatisblommor i silver. Dessa är minisolar och finns även i Petalax kommunvapen. Dessa blommor bringar oss god växtlighet och påminner oss om vårt urspring i den Petalaxiska myllan.
Ovan om kvadraten finns ett kors med fyra potatisblommor. Framifrån sett på julkorset är de två blommarona till vänster blåa och röda till fägen och de två blommorna till höger är i guld och rött. De är minisolar och bringar oss god växtlighet. De symboliserar att bröd ej skall saknas på vårt bord. Den röda färgen symboliserar livet.
Högst uppe på korset finns avbildat Sölfverarms vapensköld som vill påminna om halmkronan. Sölfverarms vapen är en sköld delad i en blå och gul del, och däruti en försilvrad väpnad arm och på hjälmen två försilvrade vädurhorn och tre kronor. Traditionen säger att på toppen av julkorset skulle finnas en "fäktargobb" som väl har varit ett vindflöjel. Vi valde att använda Sölfverarms sköld för att hedra våra förfäders kamp för tillvaron och ett fritt fosterland. Den röda färgen på hjälmen symboliserar även solen och på så vis livets gång. Vädurshornen symboliserar solstrålarna.
Längst nere på julkorset finns en grön julkrans. Det gröna symboliserar grödan och via den önskar vi att grödan skall frodas på åkern. I det gröna bor livets spirande kraft.
Petalax julkors har nio färgade lampor. I toppen finns en vit lampa i skölden. I blomkorset nedanför finns framifrån sett en blå och en röd lampa till vänster, en gul och en röd lampa till höger. Mitt inne i den snedställda kvadraten finns en gul lampa och ytterom kvadraten finns på vardera sidan en vit lampa. Dessa lampor finns i potatisblommorna. Nederst på julkorset finns en grön lampa i julkransen.
Här finns en bild av det upplysta Petalax Julkorset. Fotot är taget av Cajsa Salo 21.12.2019.
Allmänt om julkorsets historia
Den som vid jultid besöker Sydösterbotten finner stora snidade träkors upphängda i
flaggstången eller fastsatta på husgaveln. Inne i husen kan man finna miniatyrer av
dessa stora utomhuskors. Såväl de stora utomhuskorsen som miniatyrkorsen är oftast
försedda med en eller flera lampor i samma eller olika färger. Dessa kors kallas
julkors, i äldre tider även Tomaskors.
Julkorsen reses på julafton och de får stå kvar tills Knut jagar julen på dörren.
Ursprunget till våra dagars julkors torde vara de till toppruskan avkvistade träd som
under hednisk tid upprestes vid årshögtiderna. Stängena skulle skrämma bort onda
andar, som var i rörelse just vid dessa kritiska tidpunkter av året, men de utgiorde
samtidigt livskrafts- och fruktbarhetssymboler. Julruskan är en del av det hedniska
vegetationstädet och besläktat med maj- och midsommarstängerna. När
årshögtiderna blev kristna högtider, fick också trädet och stången ny innebörd, de blev
ett slags sinnebilder för det nya livet i Kristus. Stängerna antog dessutom till det yttre
formen av ett kors.
Seden med julkors måste anses innefatta en form av växtlighetsmagi. Storleken på
korsen har varierat under tidemas lopp. Fordom skulle julkorsen resas på en så hög
stång som möjligt. Man trodde att en hög julkorsstång skulle ge högvuxen säd.
Stången kunde sålunda vara upp till 15 m hög. Det är naturligt att själva korset då
också måste göras relativt stort för att verka proportionerligt.
Julkorsen var i forna tider oupplysta eller försedda med en eller flera lyktor. Lyktorna
var beklädda med olikfärgat papper. I lyktorna hade man först talgljus och senare
stearinljus. Lyktorna hissades upp på korset med hjälp av block och lina. På 1940-talet
kom de elektrifierade julkorsen. Man hade först sex, senare åtta och numera mestadels
tio stycken lampor.
Julkorsen hade fordom en betydligt större utbredning än nu. Seden torde framför allt
ha varit förknippad med de svenskspråkiga områdena, men på 1600-talet lär julkors ha
funnits även på finskspråkiga områden i t.ex. Birkaland och Kemi. Det största antalet
julkors torde ha funnits i de svensksprakiga bygdema söder om Vasa.
I början av 1900-talet tycks seden ha dött ut i andra trakter än just de svenskspråkiga
bygderna söder om Vasa. Enligt Tegengren kunde man vid den tiden påträffa julkors
åtminstone i Lappfjärd, Närpes, Övermark, Korsnäs och Pörtom. Enligt Hertzsch fanns på den tiden julkors även i Petalax, Yttermark och Dagsmark.
I slutet på 1950-talet gick seden att ha julkors kraftigt ned, kanske på grund av
kostnaden för elektriciteten. Från och med 1970-talet har seden att ha julkors växt sig
allt kraftigare i svenska Sydösterbotten. Arbetsgruppen för Petalax har väckt ide'n till
livs igen i Petalax och i Malax-Korsnäs medborgarinstituts regi har anordnats en kurs
för att utforma ett Petalax julkors.
Allmänt om symboliken i julkorset
Även om julkorsmodellerna växlar från by till by kan man i så gott som varje julkors
urskilja en gemensam formation, nämligen en snedställd kvadrat. Denna snedställda
kvadrat är ett gammalt soltecken och härstammar från hednisk tid. Korset avbildar
solen i trefaldig måtto. Kvadraten på julkorset är oftast omgiven av eller fylld med
andra kvadrater och mer eller mindre stiliserade solar eller solstrålar. Dessa kan även
se ut som stjärnor. Ovanför den stora kvadraten strålar solen bestruken med rödfärg -
blodet och livets tecken - i all sin prakt. Kvadraten är längs yttre kanten prydd med
vackert krusade figurer, oftast röda.
Att julkorset ursprungligen avsett växtlighetens främjande är tydligt. Det har utgjort
en form av likhetsmagi. För att framkalla solsken avbildade man solen. För att grödan
rikligare skulle fordras på åkern hängde man på korset gröna kvistar, och för att säden
skulle bli lång skulle stången som uppbär korset tagas så lång som möjligt. I de gröna
kvistama bodde livets underbara spirande kraft, och denna övergick magiskt på
grödan.
En gammal sed var också att hänga upp halmkronor på det så att bröd ej må saknas i
huset, och för att det skull bli god årsväxt. Ju större krona desto rikligare skörd. Man
kunde ha upp till fyra halmkronor som symboliserande de fyra sädesslagen. Halmkronrna
kunde vara lagda i kors.
Den snedställda kvadraten är som sagt ett gammalt soltecken. Den snedställda
kvadraten anses också beteckna :